min relation till semlor

Semmeldag idag, eller fettisdag om ni hellre vill. Hur som helst en av mina ”favoritdagar”
Så många maträtter och bakverk har numera sin egna dag men för mig är det inget som går upp mot semmeldagen. Jag ÄLSKAR semlor.

Inte för att det blir årets första semla, nä då, jag startade redan slutet på oktober. 

Ja, jag vet……det är inte klokt. 

Semlor borde inte få säljas så tidigt då är det inget speciellt när ”dagen” kommer. Men JAG tycker det är fint. 

Min kärlek till semlor har jag haft så länge jag kan minnas.
Men det skall vara tradionella semlor. Inga semlor med smaksatt grädde eller med choklad, inga saffransbullar och inte heller wienerbulle. Nä helt enkelt en vanlig tradionell semla.

Visst kan man göra sin egen semla hemma i köket när som helst på året men det är något alldeles speciellt att gå till konditoriet och köpa med sig en eller kanske rent av några semlor. Kanske inmundiga sin semla på konditori tillsammans med en stor kopp varm choklad, kan rekommenderas.

Gissa vad jag ska göra idag??

det var nog så det började……

Bilden är från 1974

Genom årens lopp har det passerat ett antal hästar som under kortare eller oftast längre perioder, bott hos oss.
Här presenterar jag en av dem

Jag börjar långt tillbaka i tiden, till en av mina allra första  hästar.
Kismet Lobellvar en varmblodstravare, svart till färgen och med en snygg exteriör.

Jag köpte honom för att ha som ridhäst. Affären gjordes upp på vintern och några dagar efter han anlänt till vårt hyrstall spändes vagnen för och vi begav oss ut på en tur.

Vagnen, som var en stor tung åkvagn med järnhjul, hade jag fått låna av säljaren.
Mitt förstånd och kunskap räckte inte till att förstå skillnaden mellan att dra en sulky, som han gjort så många gånger, och att dra denna tunga vagn som tillika förde ett mindre oväsen då den framfördes på grus eller stenbelagda vägar.

Sagt och gjort, vi hade bestämt oss för att köra och ”tomta” på en lekskola i en by dryga milen bort.
Först måste vi dock ta oss genom stan, som i detta fall var Lund och klockan var ca halv fem på eftermiddagen, alltså när all trafik var på väg hem.
Vid ett trafikljus inne i stan upptäckte vi att det inte var så lätt att stanna. Hästen var nu ganska ivrig och naturligtvis lite orolig.

Nåja sent om sider kom vi fram och barnen blev förtjusta.
Hemvägen valde vi en längre men mindre trafikerad.
Alla kom hem oskadda och välbehållna.

Denna händelse har lärt mig mycket och jag tänker ofta på hur illa det kunde gått.

För lite kunskap, övermod räddades av en sund häst.

Så småningom lärde sig hästen både att fatta rätt galopp i rätt tid och att hoppa.
Hoppa gillade han och gjorde det bra.
Vi startade i två mindre lokala hopptävlingar och han vann båda.

Hela livet var han hingst, vilket ju också påverkade.

Hästen fanns hos oss i 9 år och han har för alltid en mycket stor plats i mitt hjärta

namnförslag

Ett vackert huvud som skvallrar om intelligens

Söndagen har varit bra. Förutom att sambon fortfarande mår dåligt. Då menar jag DÅLIGT.

Inget skämt när han frivilligt ligger till sängs i mer än en veckas tid.
Fick i alla fall honom att ringa sjukvårdsupplysningen. Alltid något.

Vår fina fölunge växer och blir större, piggare och nyfiknare för varje dag. Visst det är väl ganska naturligt, men som alla ”föräldrar” är vi stolta över killen.
8 dygn idag och livet leker.

Vi tar gärna emot namnförslag.
Har du ett namnförslag på bokstaven H får du gärna höra av dig

vinterpromenad

Vaknade i morse till ett grått och lite kyligt väder. Saknade det vackra vintervädret med sol och gnistrande snö som vi fick njuta av igår.

Det är just sådana vinterdagar som vi alla älskar. Inte bara människor. Även djuren här hos oss njöt av det fina vintervädret. 

Höns och ankor spatserade omkring i trädgården och pickade i sig lite lämningar från hösten som låg gömt under snön.
Idag är det som sagt helt annat.

Vad jag skall fylla denna söndag med har jag ännu inte bestämt. Kanske en heldag raklång på TV-soffan? Vem vet.

veckans citat……motion och ålder

                ” Man motionerar inte för att bli yngre, utan för att bli äldre”

Så kan det naturligtvis vara.
Skulle kanske tänkt på det aningen tidigare i mitt liv. Men det är kanske aldrig försent trots allt.
Det får bli en tur på ”bandet” imorgon. Ikväll är det försent, varför göra allt idag när man kan skjuta upp det till imorgon!!!

Första utmaningen

Redan som liten måste det lilla  fölet hanteras för att träning framöver ska bli så effektiv, och med så liten risk för skador både på häst och person, som det är möjligt.

Ett led i detta är att tidigt få grimma på fölet.
Hos oss går aldrig fölen lösa bredvid mamman till och från hagen utan ”leds” av oss.
Det är viktigt att fölen är vana vid beröring.
Så idag var det dags för fölets första utmaning….att få på sin grimma.

i väntans tider

Sambon har idag varit på återbesök på lasarettet i Ystad efter hans sjukhusvistelse för ca 3 månader sedan.

Såg inte alls bra ut.
Nu väntar han på telefonsamtal från doktorn, som lovade ringa till honom under eftermiddagen med besked om en del provsvar. Nu vet ju inte jag när doktorer har eftermiddag men hos oss har den passerat.

Men det är väl inget annat att göra än att fortsätta vänta……….

Tycker att han redan vuxit

Det har bara gått ett dygn men jag tycker redan att han vuxit. Att han är starkare och stadigare på sina ben är ju också tydligt.
Kroppen börjar räta ut sig, är inte längre lika intryckt och tillplattad som vid födseln.
Pigg som attan är han.
Han utnyttjar verkligen den stora fölboxen. Här finns det ännu plats för honom att springa. 

måndag igen

Första måndagen på i Februari.

Har på känn att detta kommer att bli en extremt kort månad. Nu menar jag inte bara för att det är färre dagar. Nä, när jag kollar min agenda förstår jag inte riktigt hur det skall gå ihop.
Varje dag är intecknad känns det som.

Hur som helst är jag idag så glad men även lite trött. Glad för att vår fina häst Cross A Lot i lördags kväll fick ett litet hingstföl.  Två veckor innan beräknad fölning men allt tycks ha gått bra. Mor och föl mår, så vitt vi kan avgöra, fint.

Trött för att vi mest legat och haft koll på mamma och föl via montitorn i vårt sovrum. Jag kan lova att man inte sover med någon reda.

Idag blir det som vanligt på måndagar datorundervisning hela eftermiddagen. Kul.
Så roligt att träffa dessa härliga människor.

Vilken överraskning

Vi blev verkligen överraskade!

Tänk att det redan gått så många månader sen vi gjorde resan till 
hingsten Layman.
Besöket där skrev jag om på annan plats här i bloggen. ( kolla länken)Planerad fölningsdatum var mellan den 12-14/2.Åh, nu redan står han här.

Hästarna kom in från hagen vid 17.30 ikväll, allt verkade precis som vanligt.
När sambon gick upp till vårt sovrum och kollade på kameramonitorn vid 19.30  blev han minst sagt förvånad. Där i monitorn ser han först mamman men ganska snart ser han något helt oväntat. Det står ett föl i boxen!!

Både mamma och fölunge verkar må bra. Mamman var inte ens svettig, men lite trött. Helt naturligt. 

I vårt sovrum står monitorn naturligtvis på hela natten så det blir inte mycket sova av. Men det är ett kärt besvär.

Förresten, det blev en liten hingstunge som sambon önskat. Något namn är ännu inte bestämt.